Ja nu har jag riktigt konstiga oroskänslor i magen. Det är, efter lite om och men, bestämt att jag ska till Falköping på onsdag nu för att förhoppningsvis få operera foten. Men det är så fruktansvärt hemsk att inte veta om jag kommer bli hemskickad eller inte. Tidsmässigt i "livet" passar de jättebra nu när vi har mycket hemarbete. Men jag kommer liksom inte veta fören på onsdag om jag den närmsta tiden kommer gå under kategorin "mer eller mindra handlingsbegränsad". Eller får åka hem, besviken och invänta en ny tid. Visst, det är lätt att säga att man bara ska ta det som det kommer. Men för mig blir det en process och jag vet verkligen inget, att inte ha kontroll är hemskt.

Ska även iväg på handledarmöte nu om 1 timme. Hoppas verkligen inte på en smäll där. Käner att jag just nu har annat som gnager och orkar verkligen inte få en massa kritik som innebär merarbete.

Men va fan, allt löser sig, det gör det jämt, det vet jag, bara lite jobbigt när man väl är inne i förvirringen!

Ha en bra måndag!!!